Go shorty, it's your birthday, we're gonna party like it's your birthday.
Som några förmodligen vet hade jag rätt bra ångest över det där med min 20-årsdag.
Jag trodde jag skulle fått sitta själv och häcka hela första min dag som 20åring, jag vågade inte ens säga något till värdfamiljen. Men ack, så fel jag fick. Det började på fredagen vid la Perle någon gång vid 21-tiden. Vi satt och pimplade vin och pratade och hade allmänt trevligt. Emma var där, lika så mon amor francais (som mest bara satt som ett ledset frågetecken när vi satt och citerade scener ur Nile City. Att vi sedan försökte, vid 3-snåret, förklara vad "lagom" och "mysigt" var så gav de upp och gick hem, haha), Hannes och Andrea, Sophie och hennes extremt roliga vän Mikael som för tillfället bor i NY. Tyvärr har jag inga bilder från denna kväll.... Kanske kommer senare, måste bara tjata på Sophie...
För att göra en lång kväll kort så hade jag i alla fall extremt roligt och vi somnade hemma hos Sophie runt 6 på morgonen. Vi vaknade vid 11, lagom pigga, gick och hade bakis-McDo-lunch vid Luxembourgträdgården i strålande solsken. Skyndade mig hem och duchade och bytte kläder och öppnade presenter jag köpt åt mig själv för jag skulle möta upp Daniela klockan halv fem. Det visade sig att hennes födelsedagspresent till mig var att åka upp i Montparnassetornet! Så ball, så bra, jag menar kolla utsikten!:
Efter det delade vi på en pizza hemma hos Daniela. Runt 20 kom gänget från igår. Vi åt ostar och kex och drack vin och spelade GENI-Sverge ända till klockan 4 på morgonen. Jag var trött, men hade väldigt trevligt.
Jag fick sova hos Daniela. Sedan hem efter en Starbucksfika med Jennie, plugga plugga plugga (ja, det muntliga framträdandet fick faktiskt bra!). När familjen sedan kom hem fick jag en jättefin ask av barnen som de köpt för sina egna pengar, de sjöng för mig och jag blev bjuden på tårta. Glad, glad, glad.
Det är fan najs att fylla 20, trots allt.
Jag trodde jag skulle fått sitta själv och häcka hela första min dag som 20åring, jag vågade inte ens säga något till värdfamiljen. Men ack, så fel jag fick. Det började på fredagen vid la Perle någon gång vid 21-tiden. Vi satt och pimplade vin och pratade och hade allmänt trevligt. Emma var där, lika så mon amor francais (som mest bara satt som ett ledset frågetecken när vi satt och citerade scener ur Nile City. Att vi sedan försökte, vid 3-snåret, förklara vad "lagom" och "mysigt" var så gav de upp och gick hem, haha), Hannes och Andrea, Sophie och hennes extremt roliga vän Mikael som för tillfället bor i NY. Tyvärr har jag inga bilder från denna kväll.... Kanske kommer senare, måste bara tjata på Sophie...
För att göra en lång kväll kort så hade jag i alla fall extremt roligt och vi somnade hemma hos Sophie runt 6 på morgonen. Vi vaknade vid 11, lagom pigga, gick och hade bakis-McDo-lunch vid Luxembourgträdgården i strålande solsken. Skyndade mig hem och duchade och bytte kläder och öppnade presenter jag köpt åt mig själv för jag skulle möta upp Daniela klockan halv fem. Det visade sig att hennes födelsedagspresent till mig var att åka upp i Montparnassetornet! Så ball, så bra, jag menar kolla utsikten!:
Efter det delade vi på en pizza hemma hos Daniela. Runt 20 kom gänget från igår. Vi åt ostar och kex och drack vin och spelade GENI-Sverge ända till klockan 4 på morgonen. Jag var trött, men hade väldigt trevligt.
Jag fick sova hos Daniela. Sedan hem efter en Starbucksfika med Jennie, plugga plugga plugga (ja, det muntliga framträdandet fick faktiskt bra!). När familjen sedan kom hem fick jag en jättefin ask av barnen som de köpt för sina egna pengar, de sjöng för mig och jag blev bjuden på tårta. Glad, glad, glad.
Det är fan najs att fylla 20, trots allt.
Kommentarer
Postat av: Baba
ÅH!
Vad mysigt, dom är så söta dom där ungarna.
Och så känns det fett bra att jag känner igen mig både från bilderna hos Daniela och hemifrån familjen!
Postat av: Anonym
men grattis! verkligen!
mais... quoi, ton amour francais ? tu as un copin toi ? dis-moi alors :)
Trackback
