Kopierat direkt ur min sjukt snygga dagbok. Del två.
Skrivet 2 november 17.55
Idag har jag klättrat på en jättesten (ja, alltså med sånadär linor och säkerhetsanordningar och grejer) uppe på en hög kulle samtidigt som jag skrek åt ungarna nedanför att uppföra sig.
Jag är så jävla trött på deras bråk, skrik, gnäll och ifrågasättanden. Det har gått så långt att jag börjar förvandlas till en Häxan Surtant utan varken humor eller leenden. Skitsur och skittrött helt enkelt.
Men jag gör så gott jag kan, ändå klagar de vuxna på mig; "du måste vara strängare" (ha! hade ni sett mig i Sverige med barnen hade ni undrat varför jag förvandlats till en skrikande militär) och att jag måste säga till när de glömmer att t.ex. glömmer att stänga dörrar. Hur fan ska jag kunna det?! Jag kan för det första inte vara två personer samtidigt och för det andra tänmker jag inte följa efter ungen om den tänkte hämta en penna uppe på vårat rum.
Idag har jag klättrat på en jättesten (ja, alltså med sånadär linor och säkerhetsanordningar och grejer) uppe på en hög kulle samtidigt som jag skrek åt ungarna nedanför att uppföra sig.
Jag är så jävla trött på deras bråk, skrik, gnäll och ifrågasättanden. Det har gått så långt att jag börjar förvandlas till en Häxan Surtant utan varken humor eller leenden. Skitsur och skittrött helt enkelt.
Men jag gör så gott jag kan, ändå klagar de vuxna på mig; "du måste vara strängare" (ha! hade ni sett mig i Sverige med barnen hade ni undrat varför jag förvandlats till en skrikande militär) och att jag måste säga till när de glömmer att t.ex. glömmer att stänga dörrar. Hur fan ska jag kunna det?! Jag kan för det första inte vara två personer samtidigt och för det andra tänmker jag inte följa efter ungen om den tänkte hämta en penna uppe på vårat rum.
Kommentarer
Trackback
