Hannas Paris

Det var fan najs där ute i ingenstans. Det var alltså drygt 20 kilometer utanför Grenoble i en by kallad Chichilianne; där fanns en liten kyrka, en skola för tolv barn och ett par hus i sten. Berg med betande får och kossor längs höga berg och lövskogar med vackra löv.

Snälla människor och skrikiga barn. En natur lugn och stilla.
Hade det rätt bra ändå.

Tyckte särskilt om farfaderns "coupine", en liten flicka i en gammal kvinnas kropp. Vi har diskuterat mycket om livet, relationer, svårigheter. Jag gav henne en smällkyss i morse när vi åkte. Jag fick en stående inbjudan att komma tillbaka när jag ville.

Bilder kommer upp när jag har tid hörni.