We could be heroes (just for one day)
Och språket. Jag klarar det bra. Jag diskuterar, förklarar, visar, frågar.
Har kommit på att jag inte känner att jag gått framåt eftersom jag ställer högre och högre krav på mig själv. Är det konstigt att orden och verben och böjelserna hit och dit knyter sig i munnen på mig när jag är arg? Förrut skrek jag bara ARRÊTE! när barnen gjorde något dumt. Och det gick ju. Nu ska jag förklara vad de gör fel, varför och hur de kan göra annorlunda. Är det konstigt att det är lite svårare än man är förbannad? Nä, just det. Putto-Hanna.
Igår var det kör, comme l'habitude. Efteråt bjöds det på vin och ostar. Jag passade på att trycka i mig feta pastejer och patéer, det var väl så nära kött man komma.
Kom och tänka på förra nyårsnatten. Klockan var kanske fem på morgonen och vi hade precis kommit hem. Jag och Kajsa låg och rullade på golvet, ätandes kvarvarande fläskfilén från nyårsmiddagen.
- Åh, det är så jävla gott med kött.... Jag älskar kött.... Mmmm det smakar pannkaka....
Så kan det gå.
Mamma och lillebror kommer nästa fredag. Jag längtar så. Fick en kommentar här på bloggen:
mamma om Time runs fast...
Om nio dagar kommer jag och då ska vi äta kött från morgon till kväll! JAG BJUDER!!!
Hon känner mig, min mamma. :)
Är det någon som kan föreställa sig att jag faktiskt var vegetarian, rätt länge, för ett par år sedan?
Inte jag.
hahha det d'är är så jukt. jag var vegetarian precis nyss käns det som.. ettan tvåan och halva trean eller nått sånt. och nu har jag funtat på att skärpa mig ochh förbjuda mig att käka kött igen men det går inte. fläskfilé, vafan kan ersätta den underbara smaken av en marinerad, grillad fläskfilé?
Jag ska hem till dig ikväll! & lämna grejer som du ska få! Jag älskar dig
ÅÅÅÅH! nyårsafton!!
- ehm, hörni, jag tror vi kanske ska gå hem nu.
och det gjorde vi, i strumplästen.
och mycket riktigt blev de misshandlade sen.
vi klarar oss inte utan din intuition!
KÖTTTTTTTTT!
